Det ska nog gå vägen

Föräldrautbildningen gick över förväntan. Det visade sig dessutom att jag och Stefan blev alldeles ensamma med barnmorskan som höll i det, precis som när vi gick föräldrautbildningen inför adoptionen. Det verkar nog som att vi ska överleva både jag och bebisen.

Stefan och Filip är iväg på fisketävling i skrivandets stund, de har laddat länge för den och jag hoppas innerligt att de får upp några riktigt fina fiskar. Filip har blivit lika fisketokig som sin pappa och det som är det allra bästa är att han kan sitta still i timmar och fiska. Själv ska jag linka runt på stan så gott jag kan och handla de sista bebiskläderna. Jag har kommit på att bebisen nog kan behöva byxor och någon body till när den väl tittar ut.

Ikväll ska vi dessutom på en av hösten stora begivenheter, KRÄFTSKIVA! Vi älskar kräftor alla tre och vi har dessutom beställt extra kräftor som vi ska smaska på senare i höst.
Nä, nu ska jag fixa frukost i mitt väldigt otrevliga kök. Vi håller på att renovera köket för tillfället och det är en riktig byggarbetsplats. Målarna har sagt att det ska bli klart nästa vecka och det hoppas jag innerligt.

Mysigt att äta helgfrukost vid, NOT!

Nu ska sprickorna bli ett minne blott, hurra!

Det är skönt att ha hantverkare som fixar allting nu när jag är

höggravid och vi har fullt upp med allt annat. MEN det hade

nog sjuttsingen gått fortare om vi hade gjort det själva...