Idag ska jag och min kära make på en föräldrautbildning. Det är två tillfällen under de närmsta två veckorna, vi ska få information om, Vad händer på förlossningen och Vad händer när man kommer hem. Jag kallar det, Vad händer på Dödsdagen och Blir det verkligen något liv efter? Men det är bara mina egna tolkningar på det hela.
När vi väntade Filip gick vi en riktigt gedigen föräldrautbildning under en hel termin. Då diskuterades det anknytning, anknytning och återigen anknytning. Vi vågade inte lämna över Filip till någon annan de tre första åren för vi trodde att anknytningen skulle bli förstörd. Jag kan säga att vi blev nog lite anknytningsstörda. Men jag måste även säga att vi har haft mycket nytta av den föräldrautbildningen även efteråt, det var många tips och idéer som vi fick, som jag fortfarande har nytta av.
Jag hoppas innerligt att vi slipper sitta i en ring idag och öva på att andas, det känns lite för flummigt för mig. Jag vill gärna veta vilka olika medicament som de har att erbjuda i form av bedövning, där är jag mera.
Tips från coachen i Värmland (den manlige) som nu varit lagledare och insatschef två gånger på BB :-)
SvaraRaderaÖva Öva och Öva
fråga din soldat till karl vad som händer när paniken kommer krypande, när situationen känns oöverkommerligt. Jo man går tillbaka till det ursprungliga, har man övat på hur man skall göra och känner sig trygg med det blir allt enklare, har man inte övat kan det gå bra ändå men risken för panik och fel blir högre.
Så sätt er i ringen och öva på andningen för det kommer, bedövning eller ej (skit i det där med naturliga födslar, vem fan vill ha ont ;-) ) behövas och när du känner att du är på väg att tappa fotfästet i verkligheten kommer din coach smyga in och putta in dig på rätt väg och vips har ni varit med om den häftigaste händelsen i livet och har ett litet knytte i famnen.
Ja, det ska nog gå vägen, överlever gör vi alla tre, det har vi kommit fram till!
SvaraRaderaKram L